Husen lag stenkast ifran varandra, pa en meter av 3 kunde har bo minst5 manniskor. Slummen. den vi besokte var for muslimer, overbefolkad i utkanten av mysore med sitt eget lilla styrsystem. Hit kommer inga poliser om det hander nagot, har finns ingen sjukvard eller trygghetsskyddsnat av sociala slag. Staten har bidragit slummen till reducerat pris, alla som lever har har ett slumkort och de kan kopa ris for 2 ruupiees istallet for 15 rupiees i sina egna affarer i sin egen slum. Vi besokte en skola, hon hade sjalv oppnat den, har gick flera hundra barn pa en yta av 10 ganger 7 meter och hon var den anda lararen. En indier berattade for mig att man inte kan umgas med de som har en annan kast an en sjalv och att det var anledningen till uppledningen. Jag underade varfor man inte far beblanda sig och forsokte soka information kring historik.

6 dagstidningatr och 3 tv kanaler sande var CAD-dag nar vi 18 deltagar i swy indien/sverige malade over klotter pa tempel i chamondihills trappor. dagen borjade med att vi klev pa fel buss och hade inte batalat for hela resan sa jag min partnerkamrat, en till indier och en svensk blev avstlappta mitt i ingenstans mitt emellan toppen och botten pa chamondihill. Vi svenskar forstod ingenting till en borjan, sedan forstod vi att vi hade 2 tim gangvag framfor oss. Det var nog den harligaste promenad jag varit med om pa lange. tank dig att hela dagarna vistas vid tung trafik som inte gor annat an att tuta och helt plotsligt befinna sig i naturen, bara tva svenskar och tva indier. utsikten talade om for oss att vi befann oss hogt over mysore och vi kunde harifran betrakta staden ur ett annat perspektiv. Jag kunde tilloch med observera att faglarna later likadant har som i svergie medan vi passerade annu en svang dar uppforspacken fortsatte tills vagen gjorde en tvarsvang igen.  Jag fubnderade pa hur sent vi skulle komma till malandet medan jag annu inte visste hur langt det var till toppen, val pa toppen var vitvugna att hitta en trappa som tog oss ner till bergets borjan dar vi med ett leende hjalpte vara vanner att mala fardigt tempeln med farg som var lika tjock som mjolk. en av kameragubbarna ville intervjua mig pa canada vilket inte gick sa jattebra, roligt va det iallafall. mycket lyckad dag.